Så börjar då Sverige vakna till insikt om vad det var som egnetligen hände förra torsdagen i Europarådet - och vilka följder det här kan få. Belutet om samvetsfrihet i vården gäller även oss.
- Kan Sverige strunta i resolutionen? frågar Sydsvenskan. - Nej. Det här är ett riktigt bakslag, säger Carina Hägg (S), som tog initiativet till att en ännu starkare järnring skulle slås runt dem som vågar rådfråga sitt samvete i situationer när vårdpersonal anmodas att ta en ofödd eller gammal medmänniskas liv. Men resultatet visade sig alltså bli rakt motsatt.
- Beslutet speglar den allmänna viljan i Europa, säger Tina Acketoft (FP), och lägger till något mycket intressant: - Det är inte abortkritikerna som är aparta - det är vi.
Det som skedde i Europarådet kan visa sig ha varit ett av de viktigare politiska besluten på mycket länge i kampen för livet. Samvetsfrihet ska nu finnas i hela Europa - även Sverige!
Per Ewert, lärare, författare och frilansskribent
torsdag 14 oktober 2010
onsdag 13 oktober 2010
Kampen för diktatur
Det finns en kamp för diktatur i Europa. Just det - för diktatur. Nu talar vi inte om islamister eller vänster- och högerextremister. Nej, socialdemokraten och riksdagsledamoten Carina Hägg går i täten genom sitt förslag att åsiktsregistrera de som vill använda sig av den grundläggande mänskliga rättigheten samvetsfrihet. Hon har fört denna fråga till Europarådet och där fanns tyvärr alltför många anhängare. Lyckligtvis förlorade Hägg och kompani, men marginalen var oroväckande liten: 56 mot, 51 för.
Detta sker samtidigt som den norska Nobelkommittén för en gångs skull inte gör sig till åtlöje. Förra årets magplask med Obama kan nu läggas åt sidan. I år går Nobels fredspris till den kinesiske frihetskämpen Liu Xiaboo. Hans åsikter har registrerats av den kinesiska regimen och han har straffats för ”fel” åsikter.
Häggs kampanj pågår samtidigt som den ANC-ledda regimen i Sydafrika vill förbjuda ”fel” åsikter i media, det vill säga de som avslöjar korruption och kritiserar regeringen. DDR och Nazi-Tyskland hade båda registrering av människor med fel åsikter. Det ledde till utestängning från jobb och högre utbildning, till fängelse och till död.
Skäms inte Hägg och kompani? Varför tiger svensk media om denna kamp som påminner om Hitler-Tyskland och det kommunistiska DDR? Varför vill svenska riksdagsledamöter närma sig Kina och ANC i att registrera åsikter och inskränka grundläggande mänskliga rättigheter? Det är skrämmande när salongsfähiga partier och dess företrädare öppet och oförblommerat propagerar för nedmontering av samvetsfriheten. Har Hägg och kompani hört talas om FN:s deklaration om mänskliga rättigheter? Har man läst Europakonventionen som är införlivad i svensk lag? Vill man även införa yrkesförbud för människor som inte vill döda ofödda barn? Ska de som ifrågasätter abort bannlysas från läkar- och sjuksköterskeutbildning?
I det national-socialistiska Tyskland införde man ”Berufsverbot” (yrkesförbud) för de som hade fel politisk uppfattning, religion och bakgrund. Man får hoppas att Sahlins socialister i Sverige inte vill likna Hitlers nationalsocialister i 1930-talets Tyskland.
Det är lätt att sälla sig till den skrälliga och brölande kören gentemot SD. Men varför verka så få se eller våga kritisera andra partiföreträdare som kämpar för diktatur? Kommer biskop Brunne ta upp detta i en predikan?
Häggs anti-demokratiska kampanj är tyvärr inte ett enskilt fall utan bara ytterligare ett exempel på attacker på yttrande- religions- och samvetsfrihet i Europa.
Det behövs en ordentlig genomlysning och öppen debatt om attackerna på demokratin i Europa.
Mats Tunehag
Ledarskribent Världen idag
Global Spokesperson on Religious Liberty for World Evangelical Alliance
Global Council Advocates International
Detta sker samtidigt som den norska Nobelkommittén för en gångs skull inte gör sig till åtlöje. Förra årets magplask med Obama kan nu läggas åt sidan. I år går Nobels fredspris till den kinesiske frihetskämpen Liu Xiaboo. Hans åsikter har registrerats av den kinesiska regimen och han har straffats för ”fel” åsikter.
Häggs kampanj pågår samtidigt som den ANC-ledda regimen i Sydafrika vill förbjuda ”fel” åsikter i media, det vill säga de som avslöjar korruption och kritiserar regeringen. DDR och Nazi-Tyskland hade båda registrering av människor med fel åsikter. Det ledde till utestängning från jobb och högre utbildning, till fängelse och till död.
Skäms inte Hägg och kompani? Varför tiger svensk media om denna kamp som påminner om Hitler-Tyskland och det kommunistiska DDR? Varför vill svenska riksdagsledamöter närma sig Kina och ANC i att registrera åsikter och inskränka grundläggande mänskliga rättigheter? Det är skrämmande när salongsfähiga partier och dess företrädare öppet och oförblommerat propagerar för nedmontering av samvetsfriheten. Har Hägg och kompani hört talas om FN:s deklaration om mänskliga rättigheter? Har man läst Europakonventionen som är införlivad i svensk lag? Vill man även införa yrkesförbud för människor som inte vill döda ofödda barn? Ska de som ifrågasätter abort bannlysas från läkar- och sjuksköterskeutbildning?
I det national-socialistiska Tyskland införde man ”Berufsverbot” (yrkesförbud) för de som hade fel politisk uppfattning, religion och bakgrund. Man får hoppas att Sahlins socialister i Sverige inte vill likna Hitlers nationalsocialister i 1930-talets Tyskland.
Det är lätt att sälla sig till den skrälliga och brölande kören gentemot SD. Men varför verka så få se eller våga kritisera andra partiföreträdare som kämpar för diktatur? Kommer biskop Brunne ta upp detta i en predikan?
Häggs anti-demokratiska kampanj är tyvärr inte ett enskilt fall utan bara ytterligare ett exempel på attacker på yttrande- religions- och samvetsfrihet i Europa.
Det behövs en ordentlig genomlysning och öppen debatt om attackerna på demokratin i Europa.
Mats Tunehag
Ledarskribent Världen idag
Global Spokesperson on Religious Liberty for World Evangelical Alliance
Global Council Advocates International
måndag 11 oktober 2010
Högljutt om Björklunds besked
I dag presenterade utbildningsminister Jan Björklund den nya läroplanen för grundskolan. Bland annat konstaterar han att kristendomen ska fortsatt ha en särställning i religionsundervisningen. SvD rapporterar, ”Kristendomen ska prioriteras i skolan”:
Det handlar inte heller om att ”det ska bli mer kristendom” i skolan, som en del medier påstår. Nuvarande ordning kommer helt enkelt att fortsätta gälla. Bland annat ska eleverna fortsätta ”ha kunskaper om kristendomens påverkan på det svenska samhället, dess grundläggande värderingar, traditioner, konst och litteratur”, som det framgår i nuvarande kursplan.
Men som ett brev på posten börjar ”proffstyckarna” att tävla i vem som kan missförstå Björklund mest. Starka reaktioner men svaga argument, helt enkelt.
Lars Ohly (V) (i SvD) slår knut på sig själv när han först kritiserar Björklund för att inte likställa undervisningen, för att sedan själv använda ett kvantitetsargument (”Ramadan är en jättehögtid i Sverige”) när han definierar vad skolan ska fästa uppmärksamhet på.
Hur stor påverkan har då kristendomen haft på Sverige, kan man ju fråga prästsonen…
Sydöstrans ledare får moralpanik och vill få det till att likna en form av åsiktsförtryck: ”Med Björklund går klockan istället bakåt, som med så mycket annat i skolan signerat alliansregeringen och dess skolministersort. Fortsatt samma kristendom och traditionsutövning i skolan är bara ytterligare ett säkert tecken på hur alliansen vill styra vårt sätt att tänka.”
Så fram tills nu har den kommunala skolan alltså försökt att hjärntvätta eleverna till att tro att kristendomen är bäst? Knappast.
En hel del har även använt sig av främlingfientlighets-/SD-argument:
Mikael Trolin, ordförande för Liberal mångfald i Stockholms län (i Expressen): ”Ytterligare en flirt med främlingsrädsla”
Patrik Lindenfors på Humanistbloggen: ”Björklund går SD till mötes - mer kristendom i skolan”
Piteåtidningens ledare: ”Motivet ska vara att denna religion varit den totalt dominerande i vårt land och påverkat oss genom långa tider. Detta måste klinga vackert i sverigedemokratiska öron. Första segern är vunnen - utan strid.”
Att fästa uppmärksamhet på vad som har format sitt eget lands historia, dess grundläggande värderingar, traditioner, konst och litteratur är alltså främlingsfientligt… Undrar om andra länder tycker likadant om sin kultur och historia?
Jacob Rudolfsson
Samordnare för Svenska Evangeliska Alliansen och journalist
– Det är självklart att elever ska studera alla världsreligionerna, men det är lika självklart att kristendomen i svensk skola fortsatt ska ha en särställning. Det har varit den totalt dominerande religionen i vårt land, och påverkat vårt levnadssätt på ett helt annat sätt än till exempel hinduismen, säger Jan Björklund.Det handlar alltså inte om att regeringen tycker att kristendomen är bättre än andra religioner, utan konstaterar att historiskt sett har den haft mest inflytande på Sverige (lite mer än si så där 1000 år). Därför ska den särställas i religionsundervisningen. Liknande ”diskriminering” görs till exempel gentemot Indiens historia, liksom Saudiarabiens geografi. Ingen har reagerat på det tidigare, så vitt jag vet.
Det handlar inte heller om att ”det ska bli mer kristendom” i skolan, som en del medier påstår. Nuvarande ordning kommer helt enkelt att fortsätta gälla. Bland annat ska eleverna fortsätta ”ha kunskaper om kristendomens påverkan på det svenska samhället, dess grundläggande värderingar, traditioner, konst och litteratur”, som det framgår i nuvarande kursplan.
Men som ett brev på posten börjar ”proffstyckarna” att tävla i vem som kan missförstå Björklund mest. Starka reaktioner men svaga argument, helt enkelt.
Lars Ohly (V) (i SvD) slår knut på sig själv när han först kritiserar Björklund för att inte likställa undervisningen, för att sedan själv använda ett kvantitetsargument (”Ramadan är en jättehögtid i Sverige”) när han definierar vad skolan ska fästa uppmärksamhet på.
Hur stor påverkan har då kristendomen haft på Sverige, kan man ju fråga prästsonen…
Sydöstrans ledare får moralpanik och vill få det till att likna en form av åsiktsförtryck: ”Med Björklund går klockan istället bakåt, som med så mycket annat i skolan signerat alliansregeringen och dess skolministersort. Fortsatt samma kristendom och traditionsutövning i skolan är bara ytterligare ett säkert tecken på hur alliansen vill styra vårt sätt att tänka.”
Så fram tills nu har den kommunala skolan alltså försökt att hjärntvätta eleverna till att tro att kristendomen är bäst? Knappast.
En hel del har även använt sig av främlingfientlighets-/SD-argument:
Mikael Trolin, ordförande för Liberal mångfald i Stockholms län (i Expressen): ”Ytterligare en flirt med främlingsrädsla”
Patrik Lindenfors på Humanistbloggen: ”Björklund går SD till mötes - mer kristendom i skolan”
Piteåtidningens ledare: ”Motivet ska vara att denna religion varit den totalt dominerande i vårt land och påverkat oss genom långa tider. Detta måste klinga vackert i sverigedemokratiska öron. Första segern är vunnen - utan strid.”
Att fästa uppmärksamhet på vad som har format sitt eget lands historia, dess grundläggande värderingar, traditioner, konst och litteratur är alltså främlingsfientligt… Undrar om andra länder tycker likadant om sin kultur och historia?
Jacob Rudolfsson
Samordnare för Svenska Evangeliska Alliansen och journalist
Faran av att marginalisera kristen tro
”Religion är inte ett problem som lagstiftare ska försöka lösa, utan religionen är en vital kraft som bidrar i det offentliga samtalet.”
Det sade påven Benedictus i ett tal till brittiska parlamentsledamöter, religiösa och andra framstående ledare den 17 september.
I talet, som hölls i det brittiska parlamentet, gav han en exposé över demokratins utveckling i landet och kristendomens roll som vägvisare och grund. Han framhöll William Wilberforce som utifrån sin kristna tro och övertygelse bekämpade och besegrade slavhandeln.
Påven visade på faran att marginalisera eller förbjuda kristen tro från den offentliga arenan.
”Om de moraliska principer som ska utgöra en grund för demokratiska processer, inte är mer solida än socialt konsensus, så blir skörheten uppenbar”.
De två stora ateistiska politiska ideologierna under 1900-talet skapade de största mänskliga katastroferna med världskrig, gulagarkipelag, folkmord och förtryck av det värsta slag: kommunism och nazism.
Därför är den ateistiska humanismen en potentiell fara för människor och samhällen. Exempelvis, om människovärdet endast är grundat i konsensus och eller majoritetens åsikt, kan man landa i Förintelsen, abort och eutanasi.
Mats Tunehag
Ledarskribent Världen idag
Global Spokesperson on Religious Liberty for World Evangelical Alliance
Global Council Advocates International
Det sade påven Benedictus i ett tal till brittiska parlamentsledamöter, religiösa och andra framstående ledare den 17 september.
I talet, som hölls i det brittiska parlamentet, gav han en exposé över demokratins utveckling i landet och kristendomens roll som vägvisare och grund. Han framhöll William Wilberforce som utifrån sin kristna tro och övertygelse bekämpade och besegrade slavhandeln.
Påven visade på faran att marginalisera eller förbjuda kristen tro från den offentliga arenan.
”Om de moraliska principer som ska utgöra en grund för demokratiska processer, inte är mer solida än socialt konsensus, så blir skörheten uppenbar”.
De två stora ateistiska politiska ideologierna under 1900-talet skapade de största mänskliga katastroferna med världskrig, gulagarkipelag, folkmord och förtryck av det värsta slag: kommunism och nazism.
Därför är den ateistiska humanismen en potentiell fara för människor och samhällen. Exempelvis, om människovärdet endast är grundat i konsensus och eller majoritetens åsikt, kan man landa i Förintelsen, abort och eutanasi.
Mats Tunehag
Ledarskribent Världen idag
Global Spokesperson on Religious Liberty for World Evangelical Alliance
Global Council Advocates International
fredag 8 oktober 2010
Samvetsfrihet på Carina Häggs (S) villkor?
Europarådet sa nej till inskränkningar i samvetsfriheten inom vården (här och här). Det blir alltså inget register över vårdpersonal som hyser betänkligheter över att medverka till abort. Flera kommentarer har redan gjorts inför och efter beslutet, bland annat här, här, här och här.
Politiken har en definitiv gräns när det gäller människors samvetsfrihet. Att lagstifta mot vissa åsikter eller till och med åsiktsregistrera är inget som politiker ska ägna sig åt. Visioner för samhället kan vara bra, men genomgripande samhällsexperiment för att tvinga människor i en viss riktning slutar sällan lyckligt. Historien har sett för många upplysta despoter som bestämmer villkoren själva. Carina Hägg (S) som drev linjen att begränsa samvetsfriheten borde påminna sig om vad hon skriver som motivering till sin återvalskampanj på sin personliga blogg: ”Hjälp mig att påverka vår gemensamma framtid på dina villkor!”.
I det här fallet verkade det dock handla om samvetsfrihet på Carina Häggs villkor, inte medborgarnas.
Jacob Rudolfsson
Samordnare för Svenska Evangeliska Alliansen och journalist
Politiken har en definitiv gräns när det gäller människors samvetsfrihet. Att lagstifta mot vissa åsikter eller till och med åsiktsregistrera är inget som politiker ska ägna sig åt. Visioner för samhället kan vara bra, men genomgripande samhällsexperiment för att tvinga människor i en viss riktning slutar sällan lyckligt. Historien har sett för många upplysta despoter som bestämmer villkoren själva. Carina Hägg (S) som drev linjen att begränsa samvetsfriheten borde påminna sig om vad hon skriver som motivering till sin återvalskampanj på sin personliga blogg: ”Hjälp mig att påverka vår gemensamma framtid på dina villkor!”.
I det här fallet verkade det dock handla om samvetsfrihet på Carina Häggs villkor, inte medborgarnas.
Jacob Rudolfsson
Samordnare för Svenska Evangeliska Alliansen och journalist
torsdag 7 oktober 2010
Avtrubbad kyrka eller sekulariserat samhälle?
Gudstjänsten i Storkyrkan vid riksdagens öppnande väcker även intressanta frågor om Svenska kyrkans roll och relation till staten och sekulariseringen i allmänhet. Är det rätt att kyrkan agerar ceremonimästare åt Sveriges riksdag och regering? Självklart, tycker en del. Kyrkan är en kultur- och traditionsbärare, och har gett oss de värden som ligger till grund för vår demokrati. Att helt tacka nej till en gudstjänst i samband med riksdagens öppnande kan kapa de band som går tillbaka till vårt lands rötter. Dessutom skulle antalet beröringspunkter för Kyrkan i allmänhet att agera i samhället minska. Den kristna församlingen skulle bli ännu mer isolerad och inte få lika stor möjlighet att i samma omfattning kunna säga sin mening till landets beslutsfattare. När Kyrkans röst tystnar, får vi därmed ett mer sekulariserat samhälle.
Samtidigt måste man ställa sig frågan vad den statssanktionerade gudstjänsten gör med Kyrkan själv. Har predikandet om evangeliet blivit radikalare? Har Jesus Kristus proklamerats frimodigare som den enda vägen till Gud? Har behovet av omvändelse presenterats tydligare? Eller har det blivit tvärtom?
Tidigare har vi sett riksdagens öppnande bli föremål för en interreligiös gudstjänst. Flera religioner har under Storkyrkans tak presenterats som likvärdiga. I sin iver att vara folkkyrka och relevant för det mångkulturella och mångreligiösa samhället (vilket är ett faktum som vi måste förhålla oss till) har mångreligiositeten blivit normerande. Konsekvensen blir ett avtrubbat allmänmänskligt budskap – utan evangeliets särart.
Så vad gör vi? Inga gudstjänster på uppdrag av staten ger mindre utrymme åt kyrkan och ökad sekularisering. Fortsätter vi med samma ordning får vi ett mer avtrubbat budskap. Frågan tål att tänkas igenom.
Jacob Rudolfsson
Samordnare för Svenska Evangeliska Alliansen och journalist
Samtidigt måste man ställa sig frågan vad den statssanktionerade gudstjänsten gör med Kyrkan själv. Har predikandet om evangeliet blivit radikalare? Har Jesus Kristus proklamerats frimodigare som den enda vägen till Gud? Har behovet av omvändelse presenterats tydligare? Eller har det blivit tvärtom?
Tidigare har vi sett riksdagens öppnande bli föremål för en interreligiös gudstjänst. Flera religioner har under Storkyrkans tak presenterats som likvärdiga. I sin iver att vara folkkyrka och relevant för det mångkulturella och mångreligiösa samhället (vilket är ett faktum som vi måste förhålla oss till) har mångreligiositeten blivit normerande. Konsekvensen blir ett avtrubbat allmänmänskligt budskap – utan evangeliets särart.
Så vad gör vi? Inga gudstjänster på uppdrag av staten ger mindre utrymme åt kyrkan och ökad sekularisering. Fortsätter vi med samma ordning får vi ett mer avtrubbat budskap. Frågan tål att tänkas igenom.
Jacob Rudolfsson
Samordnare för Svenska Evangeliska Alliansen och journalist
onsdag 6 oktober 2010
Barnsligt av SD när Brunne blev partipolitisk
Sverigedemokraternas uttåg ur Storkyrkan har redan kommenterats bland annat här, här och här.
Att som biskop Eva Brunne i gudstjänsten vid riksdagens öppnande fördöma rasism och främlingsfientlighet är helt rätt. Som kristen ledare har man alltid ett tydligt ansvar att stå upp för alla människors lika värde. Om biskopens syfte däremot var att ge sig på ett enskilt politiskt parti när hon talade till samtliga folkvalda är det däremot lite mer problematiskt. Biskopen tog nämligen upp måndagens demonstration mot Sverigedemokraterna (SD) i samma andetag som hon berörde främlingsfientligheten. Därmed blev hennes predikan partipolitisk:
För övrigt kan man fråga sig vilka andra graderingar av människovärdet som biskop Brunne ämnar lyfta fram i sina predikningar? Abort, dödshjälp eller bristen på mänskliga rättigheter i diverse diktaturer lär väcka starka känslor bland många riksdagsgrupper. Några tips: Förra valet sa Lars Ohly (V) att han föredrog diktatorn Fidel Castro före Storbritanniens tidigare premiärminister Tony Blair. Eller varför inte klargöra att Sharia-lagar är oförenligt med demokrati. En av Moderaternas nyvalda riksdagsledamöter Abdirisak Waberi tycker att islamsk rättsväsende nämligen är en bra idé. Predikomaterial finns det med andra ord gott om.
Jacob Rudolfsson
Samordnare för Svenska Evangeliska Alliansen och journalist
Att som biskop Eva Brunne i gudstjänsten vid riksdagens öppnande fördöma rasism och främlingsfientlighet är helt rätt. Som kristen ledare har man alltid ett tydligt ansvar att stå upp för alla människors lika värde. Om biskopens syfte däremot var att ge sig på ett enskilt politiskt parti när hon talade till samtliga folkvalda är det däremot lite mer problematiskt. Biskopen tog nämligen upp måndagens demonstration mot Sverigedemokraterna (SD) i samma andetag som hon berörde främlingsfientligheten. Därmed blev hennes predikan partipolitisk:
- Igår kväll samlades många tusen människor i Stockholm och i olika delar av landet för att ge sin mening till känna. Ropa ut sin avsky mot det som gör skillnad på människor. Den rasism som säger att du är inte lika mycket värd som jag. Du ska inte ha samma rättigheter som jag. Du är inte värd ett liv i frihet. Och detta av en enda grund – att vi råkar vara födda i olika delar av vår värld. Det är inte värdigt en demokrati som vår att göra skillnad på människor.Brist på etikett och god sed av SD när de tågade ur Storkyrkan mitt under pågående gudstjänst? Javisst. Barnsligt? Självklart. Att tala om människors lika värde är en naturlig konsekvens av den kristna livssynen. Men man kan samtidigt tycka att det är lite onödigt att bli partipolitisk och ge sig på ett demokratiskt valt parti på det här sättet – vilket Brunne gör när hon refererar till en demonstration mot SD. Det bidrar till att cementera deras offermentalitet och ge dem ett starkare stöd som riksdagens ”underdog” bland sina väljare . Nej, att diskutera, resonera och argumentera är ett bättre, framkomligare sätt att handskas med SD. Agitationer, vare sig de sker i form av ord, otrevligt bemötande eller våld, i syfte att isolera eller skada partiet, kommer bara att få bakslag.
För övrigt kan man fråga sig vilka andra graderingar av människovärdet som biskop Brunne ämnar lyfta fram i sina predikningar? Abort, dödshjälp eller bristen på mänskliga rättigheter i diverse diktaturer lär väcka starka känslor bland många riksdagsgrupper. Några tips: Förra valet sa Lars Ohly (V) att han föredrog diktatorn Fidel Castro före Storbritanniens tidigare premiärminister Tony Blair. Eller varför inte klargöra att Sharia-lagar är oförenligt med demokrati. En av Moderaternas nyvalda riksdagsledamöter Abdirisak Waberi tycker att islamsk rättsväsende nämligen är en bra idé. Predikomaterial finns det med andra ord gott om.
Jacob Rudolfsson
Samordnare för Svenska Evangeliska Alliansen och journalist
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)