Debattläget i frågan om aborterade foster som lämnas att självdö verkar nu ha satts på sin absoluta spets. Vad som i praktiken framstår som censur tycks numera ha införts i ämnet. Och det är djupt illavarslande.
Marcus Birro skrev en personligt naken skildring av sitt eget barns död i samband med för tidig förlossning för DN, som en parallell till den aktuella diskussionen om den ovärdiga behandlingen av döende foster som avsiktligt avläsnats genom abort. Birros mål är inte alls att upphäva svensk abortlag, han ställer sig tvärtom bakom den, men vill problematisera vad det faktiskt är som sker i dessa fall. Och det räcker tydligen för censurering.
Dagen rapporterar att DN:s ansvarige utgivare då över debattredaktörens huvud gick in och helt sonika lyfte ut artikeln, varefter Birro strax därpå istället fick den publicerad i SvD. Saken behöver dock få en forsättning. Artikelförfattaren kallar denna sista-minuten-refusering för "En ynkedom och skam för DN". Vad ger ansvarig utgivare den pressetiska rätten att agera på detta mycket anmärkningsvärda sätt? Att, som Humanistbloggen, avfärda artikeln som "känslosamt lurendrejeri" är inte bara kränkande mot Marcus Birro och hans familj. Det är också ett obehagligt mörkt moln på debatthimlen.
Vi i Sverige kritiserar gärna andra länder för åsiktsförtryck och censur i deras lagstiftning. Att istället införa det bakvägen i praxis är knappast bättre.
Per Ewert,
författare, lärare och frilansskribent
Marcus Birros son dog pga av att Marcus Birro är en ond person, men vad det har med abortlagstiftningen förstår jag ju inte.
SvaraRaderaMarcus birro är överemotionell och totalt okunnig i den här frågan. Jag förstår att DN inte publicerade hans artikel eftersom den inte tillför något mer till debatten än någon sorts ogenomtänkt "Men tänk på baaaarnen!". Han problematiserar inget i sin artikel.
SvaraRaderaHan vill debattera abort och väljer då att ta upp sitt eget förlorade barn vilket är totalt irrelevant i frågan.
Bra mycket intressantre är ju uttalandet från läkaren som förklarar att det rör sig om autonoma reflexer hos fostren och inte något "kämpande för sitt liv". Höns kan med hjälp av samma sorts reflexer springa omkring efter att de blivit halshuggna, men kanske Marcus Birro ser det som att de "flyr för sina liv" då?
Alla som har barn har naturligtvis ett känslosam relation till aborter, annars är man omänsklig. Därmed inte sagt att man vill förbjuda eller försvåra aborter.
SvaraRaderaTråkigt tonläge i ditt inlägg. Man behöver absolut inte vara religös, som te x Birro, för att uppröras av tanken på att det i ett land som Sverige, där vi har alla sorters prevntivmedel, har så många aborter. Jag blir så innihelvete upprörd när jag hör hur aborterade foster ligger och dör. Ännu mer upprörd blir jag av alla idiot-humanister som inte bryr sig ett skit om det!
Naturligtvis MÅSTE inlägg om abort vara känslomässiga annars är vi just det som de religiösa anklagar oss för: känslomässigt döda.
Tycker du, lotta, inte att man kan använda känsloargument i en sådan här disskusion så tycker jag, ärligt talat, synd om dig.
/Michael H
Det är klart att debatten handlar om känslor. Förnuft, känslor och etik. Birros inlägg tillför ingenting utom känslosamhet.
SvaraRaderaLotta: Hans förlorade barn är inte relevant i frågan om abort borde totalförbjudas. Däremot är det förstås relevant i frågan om just den svenska gränsen är den bästa tänkbara och alla andra länder har fel.
SvaraRaderaEnligt finsk lag hade han en dödfödd son. Enligt svensk lag spontanaborterades ett foster. Det är ju hela hans poäng!
på vilket sätt är det censur att bli refuserad av en tidning? texter som inte håller måttet enligt ansvarig utgivare publiceras inte. och jag tycker det är bra att DN inte publicerade den, det är inte som att den tillförde något i debatten.
SvaraRaderajag säger inte att det är en dålig text. men den hade passat bättre i en publikation i stil med svarta vykort eftersom det var en känslomässig text om en djupt personlig upplevelse. därmed inget som bör föras in i en saklig debatt om någon så pass viktigt som abort.
NEJ, det är inte okej att inskränka människors rätt att bestämma över sina egna kroppar. inga känsloargument i världen kan motsäga det.
Nej, det är inte okej att inskränka människors rätt att bestämma över sina egna kroppar, inga känslomässiga argument i världen kan motsäga det.
SvaraRadera-Amanda
Håller med fullständigt.
Problemet med detta är att man vill skilja mellan kvinnan och fostret till två helt skilda individer. Något som jag själv försöker avgöra min ståndpunkt till! Kanske vill någon ge respons?
Hellre en känslomänniska med känsla för rätt och fel än en avtrubbad rationell människa som bara ser till sitt eget bästa och skiter i någon högre lag än den som verkar praktisk för tillfället.
SvaraRaderaJag undrar om Lotta ovan också menar att det är rätt med dödsstraff? Eller varför är det mer rätt att döda en litet, litet barn än en grov brottsling?
SvaraRaderaVäldigt viktigt med detta ämne. Jag tror att DN mer fick kalla fötter för de vet att det finns en otäckt stark lobby för abort i Sverige, och de kan förstöra mkt för DN. Det finns många starka o kända namn i det här sammanhanget....
SvaraRaderaPå tal om ´kvinnans egen kropp´. Har aldrig förstått den åsikten. Helt klart är det ju två individer, kvinnan o barnet, o det har ju funnits en part till för att ett barn ska bli till!? Var försvann hans delaktighet i´kvinnans rätt till sin egen kropp´.
Anonym: Det är inte "ett litet litet barn" per definition. Det är ett foster. Jag är naturligtvis emot dödsstraff. En färdigutvecklad individ med känslor, drömmar och minnen är en helt annan sak än ett halvutvecklat foster. Därför går även moderns rättigheter före det ofödda barnets.
SvaraRaderaJag är även vegetarian, då jag inte anser det vara någon skillnad mellan mänskligt liv och andra djur och inte har rätt att ta en annan medveten varelses liv för att stilla min egen hunger.
Missade att det här var en kristen blogg när jag skrev min första kommentar. Hade jag sett det så hade jag låtit bli att kommentera överhuvudtaget då jag hittills aldrig aldrig lyckats föra någon sorts vettig, faktabaserad diskussion med religiösa människor.
Mikael H. ingen anledning att tycka synd om mig. Hade för övrigt ingen aning om att Birro var religiös.
SvaraRaderaAbortfrågan kan inte diskuteras med känsloargument. Varför skulle den det? Då skulle den kanska till slut avgöras av arga män som tycker att det är "förjävligt" att en kvinna väljer att avsluta en graviditet som pågår i hennes egen kropp. Och i värsta fall inskränker vi plötsligt rättigheterna hos halva befolkningen.
Om man är upprörd över att fostren ligger och sprattlar en stund och därför vill att läkarna ska få möjlighet attge de aborterade fostren en spruta så de slutar rycka så är det ju en sak, men några sådana rationella argument har jag inte sett hittills.
Jag är religiös(inte krist) och jag håller med dig Lotta. Känsloargumenten i detta kan "skada" diskussionen. Om alla skulle sitta och bråka om vad som är värst, abort och våldtäkt etc etc.
SvaraRaderaEn kvinna har rätten över sin kropp. Inget/Ingen kan det ifrån dem.
Ett foster som inte en har utvecklat medvetande och börjat visa tecken på hjärnaktivitet har jag bara en sak att säga om, Cogito Ergu Sum.