Vad skulle farfar Ohly säga?

I samband med Förintelsens minnesdag igår var jag på Raoul Wallenbergs torg för minnesceremonin. Forum för levande historias intendent, Eskil Franck, och EU- och demokratiminister, Birgitta Ohlsson talade. Samtidigt visades den nyproducerade utställningen På denna plats, som visar tio historiska händelser som utspelar sig på platser i centrala Stockholm under åren 1933 – 1944.

Att bli påmind och påminna om en av mänsklighetens mest fruktansvärda folkmord är viktigt. Inte minst då det fortfarande görs försök att förringa eller bortförklara nutida antisemitism. Idéhistorikern Henrik Bachner har en välskriven artikel om detta i Expressen.

Men hur såg då Sverige ut under andra världskriget? Var Stockholm en neutral plats eller en arena för nazister, motståndsmän, flyktingar och spioner? Det är några av frågorna som får svar i utställningen På denna plats.

Bland annat kan man läsa om hur Dagens Nyheter redan 1933 rapporterade om judeförföljelserna, hur Svenska Nationalsocialistiska Partiet år 1934 anordnade ett ”frihetståg” genom huvudstaden, och att trots de brutala pogromerna nekade svenska myndigheter judiska flyktingar asyl.

En intressant händelse var våren 1935 när kyrkoherden i Tyska kyrkan, Gamla stan, vägrade att hissa hakkorsflaggan utanför församlingssalen. Trots hot och påtryckningar från nazistpartiet bojkottade kyrkoherden den antisemitiska flaggan. Kyrkoherdens namn var Emil Ohly.

Sonsonen Lars tycktes inte ha något emot att delta i demonstrationståg bärandes en antisemitisk halsduk. Förhoppningsvis var det ett misstag. Men vad skulle farfar ha sagt?

Jacob Rudolfsson
Samordnare för Svenska Evangeliska Alliansen och journalist