Avdragsrätt stärker samvetsfriheten

Igår deltog jag på Kristdemokraternas riksdagsseminarium om avdragsgilla gåvor för att stärka civilsamhället (här kan man se debatten efterhand). Bland annat framkom det kritik om att regeringens reformambition är alldeles för snävt, nämligen att det bara är organisationer som bedriver hjälpverksamhet som man ska få göra avdrag för. Dagen rapporterade från seminariet, Ideella: Bredda förslag om avdragsrätt:

- Att utan direkt förklaring begränsa avdragsrätten till de som bedriver "hjälpverksamhet" kommer på sikt styra verksamheten. Organisationer slutar göra vad de är bäst på och formar i stället sin verksamhet utifrån vad det offentliga valt att prioritera, säger Hanna Hallin, chef på tankesmedjan Sektor 3 som nu lanserar ett alternativt förslag till hur avdragsrätten ska utformas.

Frågan om avdragsgilla gåvor har diskuterats i riksdagen under 50 år, utan att något har hänt. Under tiden har alla andra länder i Europa infört den rätten. Vi på SEA ser frågan om avdragsgilla gåvor som viktig ur flera aspekter:

• Nya resurser till socialt arbete, forskning, kyrkor och kultur. År 2000 införde Norge avdragsrätt för gåvor. Sex år senare hade givandet ökat med mer än 30%.
• Växande samhällsengagemang från individer och företag.
• Ett friare samhälle med minskat beroende till staten.

Den sista punkten - ett friare samhälle med minskat beroende till staten - är en naturlig fortsättning på vårt Manifest för Samvetsfrihet. Ett starkare civilsamhälle, med minskat beroende av statliga bidrag, gör att exempelvis samfund, församlingar och utbildningar kan växa i enlighet med sin grundläggande ideologi. Den politiska styrningen i teologiska frågor blir därför mindre.

Även om regeringens reformambition bara gäller hjälporganisatiner, ser vi detta som ett första steg. Samtidigt får det inte stanna där. Vad tjänar samhället till exempel på kyrkornas arbete för att rädda ett äktenskap, avvärja ett självmord eller omvända en själ?

Enligt amerikanska Inquirer lade University of Pennsylvania i somras ihop både materiella och immateriella värden som förskolor, äldrevård. begravningar, bröllop, etc. som ett flertal församlingar genererade.

Det ungefärliga resultatet: Över 300 miljoner kronor i ekonomiska fördelar

Värt att tänka på när man möter påståenden om att kyrkor inte bidrar i samhället. Ett sådant arbete är värt att uppmuntras.


P.S. Här och här är två ytterliggare artiklar om avdragsrätt.

Jacob Rudolfsson
Samordnare för Svenska Evangeliska Alliansen och journalist