Härmed söker jag tjänst som informatör hos RFSL

Här är mina kommentarer om Kalla Faktas program om Frälsningsarmén (FA):

1. De malawiska prästernas uttalande om homosexuella är vidriga. Varje kristen har anledning att ta avstånd från sådana uttalanden. Kristen tro har ett universellt och inkluderande perspektiv, som sätter alla människor i samma båt:

Alla människor är skapade till Guds avbild och därför viktiga och värdefulla.
Alla människor är också syndare och har förlorat härligheten från Gud.
Gud älskar varje människa och vill att alla ska bli räddade och komma till insikt om sannningen.
2. Kalla Faktas journalister saknar analysförmåga. De ”avslöjade” att FA menar att sex hör till äktenskapet och äktenskapet är en man-kvinna-relation - trots att det är en uppfattning som FA haft sedan starten 1878 fram till idag och som man alltid stått för helt öppet, de senaste åren bland annat genom etikdokument på hemsidan.

En bit in programmet skjuter journalisterna sig själva i foten och visar att deras avslöjande är ren luft; det finns inget att avslöja. De påvisar nämligen att FA under en rad av år har deltagit i den demokratiska processen i Sverige och lämnat in remisser där de uttryckt sin uppfattning i ett antal etiska frågor som berör sexualitet och samlevnad. Mycket öppnare än så kan man knappast vara med sin uppfattning.

3. Kalla Faktas journalister saknar analysförmåga. Konsekvent blandar de samman olika frågor:

Vem kan få hjälp av FA?
Vem får vara med i FA?
Vem kan bli soldat i FA?
För den som vet något om FA är svaren enkla. Alla med behov kan få hjälp av FA, alla som gillar FA kan bli medlemmar (civilmedlemskap), men alla kan inte bli soldater eller arbeta som officerare (pastorer). Är det något märkligt med det?

Att det finns ideologiska kriterier inom en idéburen rörelse som FA innebär inte att människor utesluts från hjälp. Soldater och officerare inom FA får inte dricka alkohol, men hjälper dagligen dem som gör det!

Men, undrar Kalla Fakta, ska FA verkligen få statsbidrag, om de sätter upp ideologiska kriterier för sina soldater och officerare? Låt oss testa den frågan på andra organisationer som får statsbidrag, t ex RFSL (som i programmet är kritiska mot att FA får statsbidrag för sin hjälpverksamhet).

Jag, som har en evangelikal, bibeltrogen, väckelsekristen, klassisk kristen (jag bär alla epiteten med stolthet) övertygelse, söker härmed tjänst som informatör hos RFSL!

Efter genomläsning av RFSL:s stadgar inser jag att jag inte är välkommen ens som medlem. RFSL:s förbundsstyrelsen utesluter nämligen den medlem ”som inte följer stadgar, principprogram, kongressbeslut eller i övrigt i väsentlig grad motverkar förbundets syften”.

Om RFSL får uppbära statsbidrag samtidigt som de på ideologiska grunder kan avvisa mig, så måste samma rätt gälla för FA när de rekryterar soldater och officerare.

4. Människovärdesfrågan avgör inte alla ställningstagande i sexualetiska frågor. I programmet hävdas att en negativ syn på homosexualitet är som att ha en negativ syn på hudfärg. Om det vore sant är det mycket allvarligt. Människovärdet är en grundbult både i vårt samhälle och i kristen tro. Alla människor har samma värde. Punkt.

Men lite eftertanke visar att samma sak inte går att säga om sexualitet, alltså att all sexualitet skulle vara likvärdig. Alla är ju överens om att när det gäller sexualitet måste vi ha flera kategorier; som rätt och fel, bra och dåligt. Det finns ingen felaktig hudfärg, men det finns felaktiga sexuella handlingar, liksom det finns felaktiga sexuella preferenser. Alla gör sexualetiska gränsdragningar; vi är bara inte överens om var gränserna bör dras.

Vi måste alltså skilja på människovärdesfrågan och de sexualetiska frågorna. Vilka sexuella handlingar som är riktiga besvaras inte genom att säga: alla människor har samma värde. När vi är överens om människovärdet följer nästa fråga: hur ska vi leva? I ett fritt samhälle får man besvara den frågan också på det sätt som FA gör.


Stefan Gustavsson
Generalsekreterare för Svenska Evangeliska Alliansen